Tur är det!

Tur att man har en dotter som är tillräckligt charmig för att rädda vilket projekt som helst. Jag ritade ett nytt mönster och sydde en skjorta till men blev inte riktigt nöjd igen. Lite fel med proportioner blev det. Kragen är för stor, och ärmarna är för smala men jag gillar den snäva och den där dekonstruerade känsla på livet, så jag får bara jobba vidare med en till. Fast jag börjar bli mindre hårt mot mig själv och tänker som Sten Martin säger: "Perfection is just in the eyes who are looking not in the tailoring process". Och ja, när man tänker om en liten pojke som ska ha plagget så blir man glad och glömmer sin dumma ego. Att göra fel är frisk i det kreativa tanke, och vem som inte tror det borde helt enkelt testa. 

Nästa post kommer jag att berätta om vilket spännande utflykt gjorde jag till Köpenhamn förra vecka. Det var verkligen en fröjd att träffa honom, "he is taliloring as a way of life", jag menar killen som jag citerade där uppe.