Tur är det!

Tur att man har en dotter som är tillräckligt charmig för att rädda vilket projekt som helst. Jag ritade ett nytt mönster och sydde en skjorta till men blev inte riktigt nöjd igen. Lite fel med proportioner blev det. Kragen är för stor, och ärmarna är för smala men jag gillar den snäva och den där dekonstruerade känsla på livet, så jag får bara jobba vidare med en till. Fast jag börjar bli mindre hårt mot mig själv och tänker som Sten Martin säger: "Perfection is just in the eyes who are looking not in the tailoring process". Och ja, när man tänker om en liten pojke som ska ha plagget så blir man glad och glömmer sin dumma ego. Att göra fel är frisk i det kreativa tanke, och vem som inte tror det borde helt enkelt testa. 

Nästa post kommer jag att berätta om vilket spännande utflykt gjorde jag till Köpenhamn förra vecka. Det var verkligen en fröjd att träffa honom, "he is taliloring as a way of life", jag menar killen som jag citerade där uppe. 

Karlsson, Karlsson, världens bästa Karlsson...

Jag trivs hemma och syr, stressen från skolan är borta, kunskaperna sytter fast och väntar på mig för att kunna använda dem. Jag känner mig lite seg. Jag kör sakta, testar, experimenterar och njuter ändå. Ingen press, och mycket skaparglädje just nu. Men jag letar efter viktiga begrepp som koncept och signatur, vill inte likna någon annan.

Benjamin, en liten kille som kom hem idag och hämtat sin skjorta, gick hemma väldigt glad. Unik och "customized" på Nationaldagen, så ska han vara. Tyvärr blir det ingen livebild, eller nästan.

Dalila vägrar att visa hur den sitter på för hon är "INGEN KILLE ALLS",

"Förstår du inte det, mamma?"

Du kära snickerbo...

...vad jag är kär i dig!

Här sitter jag i lung och ro med min symaskin och efter long time no see (sew), har jag sytt en skjorta som är tänkt till en 3-4 åring, en busunge på julafton. Så juligt och roligt, ska det va´, Emil är jo bäst!

Jag har en sådan stor press/stress på skolan att jag syr inte alls, men tycker att julen är den tiden som jag kan inte motstå, när det gäller skapande, också kanske blir det en julmarknad som jag ska va´ med.

Blandat kompot

..kan man kalla detta inlägg 

         Sydde idag en skjorta till en storebror som är en av de sötaste av många syskonpar i vår mysiga sybloggarnas éter. Lillebrors skjorta kommer imorgon, tack snälla PUMPALOT för ni gillar MBM.

..

Milena igår med sin babuska-tygkasse, bjuder på livebild av en underbar dag som vi haft igår, bara jag och hon, min söta snälla dotter. Lillasyster var på dagis. Stort tack till dagisfrökarna för vi fick vara lediga efter doktors besök!

Har köpt mig mååånga billiga tyger på STOF2000, silken stuvrea hade dem, 50% av 50% ( Hjälp!)

 Sedan slutade jag en pippiklänning som påbörjades förra veckan och på grund av tyget tog slut, var jag tvungen att hitta  på lite grann, men det blev söt ändå. Snälla, Ålhens, kan ni inte trycka om detta härliga tyget? Vi älskar pippi så mycket!

Ute på Steverlynck var såhär vårigt och soligt det idag.



Här ser ni en collage av min arbetsplats, älskar verkstaden!

Räddar Ufor

...jag klipte för läääänge sen den turkosa sjkortan men av någon avledning blev den sen inte sytt tills nu. Strl är en 80 och dockan liksom får inte plats i, hihihi. Lillkillen som ska ha den har inte än provat, hoppas den passar. Jag ska sy två likadana till par syskon till, två pumpalotisar väntar, så jag får börja då!

Jag syr bara sådana tunikor nu, verkar ha en nonstop hippie period, men de är så himla coola. Bilderna är tagna i Ramlösa, på den verkstaden jag jobbar nu, och därför är de vägarna så grova. Åh, älskar den gammaldags känsla, och trivs jättemycket där inne, en del för miljön och viktigaste sällskapet. Tänkt att lyckan ibland kan bara så enkelt att nå!

Me proud igen!!!!

På söndag var vi på Biblan och levererade skjortan till en ursnyggt fyra åring som heter ISAK. Han var så snabb och provade skjortan på en gång och den pasade honom galant. I background ser ni mina två flickor som hann inte att ta av sig överallen. Och ännu snabbare var Isak att gå till hyllan och låna Emilsbok. Im really proud for this!!!

Emilskjorta del 2....

... jag borde ha suttit och sytt i den tillklipta turkos och vita randiga skjorta, men så hittade jag det andra tyget och var helt lyriskt bestämt att sy i det. Tyget är tunnare och lenare än det andra.

Verkar som skjortan är mer och mer unisex, vilket vet jag inte om det är bra, eller inte? med tanke på att jag vill göra plats för pojkarna i MBMs verksamhet. Där ser man att om man drar upp armarna och visar håret på tjejen, ser hon väldigt fin ut i modellen. Strl 104, den ska direkt till webshopen också! Nu syr jag den andra som var först i kön, men det ska ni se imorgon. Tack för fina ord i tidigare inlägget, det var inte planerat att berätta om mitt pivatliv, och jag lovar att inga kommersiella intresser finns omkring eller bakom det, jag har nästan ångrat mig men det känndes varm och otroligt tröstande att dela med sig!. Natti natti!

En gammal skuld...

Pappan var snyggaste i skjortor, ja och utan dem oxå! Hon sa att han måste ha skjortor, eftersom han jobbade på Utbildnings Ministeriet, det gjorde han hela sitt liv. Jag tyckte så mycket om hans fina skjortor, randiga, långarmiga, så stiliga var dem. Han reste hela världen, han hade tur på Kuba för där bara få människor får göra det. Han var så sur när han köpte skjortor på Kuba för han sa att "här har alla samma skjorta och jag gillar inte att träffa folk med samma kläder på väg till jobbet". När han reste snålade han inte alls med pengar, han köpte sig alltid finaste skjortor, då fick han vara unik i ett kommunist allt-liknande land. Här är, alltså: mannen jag har älskat mest i hela mitt liv, (pappan min, lilla pappan, saknade och älskade min), med en av sina randiga skjortor, och med sin första tjej firande sitt första års kalas, alltså JAG. Som ni ser, är mamman helt föräslkad, det är hon fortfarande.

Men pappan är inte  här nu, undrar vad han har på sig på Söder Havet. (Jag fick inte säga adjö men jag vänder om allt, jag tänker mig att pappa är bara på en av hans långa resor, och kommer tillbaka när som helst. En gång stannade han 5 år i f.d. Leningrad, och sen kom tillbaka!). Han ville ha en pojke, det fick han aldrig. Jag hade alltid velat ha pojke, två graviditeter utan att veta könet och pojken kom aldrig. Ja, kanske mina flickor, för jag stannar här! Men den här skjorta sydde jag till den lilla pappan som älskade unika skjortor, till den pojke som aldrig kom, och till någon pojke där ute som vill ha den. Flera Emilskjortor kommer, lovat!

Tyget är en äkta 60-tals bommull som jag hittat helt ny, och strl 104, denna hamnar på webshopen!

Tjejen har mössan på för att se ut som en kille. Men kanske är detta en unisex modell?! (Jag misstänkte det och Heimlaga har sagt det först!!!)

Flera skulder:

Med mig: Att sy en pojkplägg för jag syr till BARN.
Med er: Att berätta för er vad som jag gömde när min sylust försvann någon gång i våras efter pappan gick bort för ett år sen.