När tyget talar för sig själv.....

Ja, det är många som tror på att ett tyg kan säga nåt, de vackraste tyger som ropar i affären eller loppisen: "ta mig, ta mig" och man kan inte låt det vara. Vissa är till och med så pratsamma att du inte heller förstå vad de säger. som min treåring som blir jättearg när jag inte fattar, och hon har sagt tre tusan gånger: mamma jag vill "pisp", ok, det var chips hon menade!
Detta hände mig länge sen, när jag på en loppis hittade ett av de vackraste tyger jag har haft, gröna nyanser, stora blommiga mönstrat, vit botten, så vackert!!!, jag bara tog alla stuvar som killen gav mig, 5 kr st, allihopa 15, nästan tre meter, men den var så slaktat att jag inte kunde se designer, och tvättråd var den endast som överlevde.Några månader senare gjorde jag en klänning, som jag trodde Rino skulle tycka, och det gjorde hon. Men lillan min var så arg, så klänningen åkte på en gång till en gladare ägare som skulle gilla den, och då två klänningar mer, lika snabb såldes.
Undrade vad det var med det här tyget, men det var igår jag fick ta redo på att det är en äldre Marimekko tyg. Skitt!, Det visste jag! Såja, men det visste jag inte! Det var tyget som ropade hela tiden, skrek till mig där hon var på det loppis bordet, och nu har jag fattat!Som tur har jag en byt kvar, och flickorna kanske ändrar sig, så jag sparar till dem detta, nästa sömmare kanske,

Snälla ni, lyssna på tyger, ibland är de blyga och bara vispar.